Jag låg i rännsten med Anne-louise 

från himlen föll regnet ner 

det var timmarna innan hon reste sin väg 

och jag druckit ännu mer 

Jag sa inte förlåt, du sa ingenting 

vad skulle det tjäna till 

Du var någon som gick bredvid 

när jag gick gatan fram 



Jag bor kvar i stan, varje dag och natt 

ser jag samma ansikten 

och ibland har jag kunnat höra ditt skratt 

sett ditt leende 

För ett ögonblick mellan hjärtats slag 

stod du åter framfor mig 

Men det var bara nåt som kom över mig 

när jag gick gatan fram Anne-Louise 



John har slutat på kakfabriken 

han sjunger på gatorna 

jag tog min son till skansen igår 

för att skratta åt aporna 

Förälskelser är lätta att glömma 

för en del är dom ett levebröd 

Jag lever på sant man får för sig ibland 

när jag går gatan fram Anne-Louise 



Jag skriver till dig från en musikerloge 

som mest liknar ett cykelgarage 

på mitt kavajuppslag sitter din brosch 

på bordet ligger kvällens gage 

Förälskelser är lätta att glömma 

för en del är dom ett levebrod 

Du och jag vi möts säkert en dag 

när vi går gatan fram Anne-Louise 



Gatan fram Anne-Louise