Norden hon stod, vacker och stolt en gang i en annan tid

Heligt blod flot igenom hennes hud och slackte hennes torst



Norden hon ligger, forkastad och fornekad i var kristna nutid



En ny tid stundade och forslavad hon blev

Strypt av den svage med sitt kors



Ur askan av vart hednaland, vi reser oss och igen:

Hans tro mot svardets makt



Ur askan ett rike



Tig och lyd du kristne fan

Ned pa kna och be

Oden lange i vrede statt

Men nu skall ornar fa mat



Den kristnes tro ar nu ett minne blott

Och ornar sin foda fatt

Lammet har svultit och finns ej mer

En framtid i det forgangna vi nu ser

I segertag vi vandrar med Oden forst

Hon har aterfatt sin torst