Gulnande skog och frostiga blad

Höstsolen log så långt bort från min stad

I gläntan jag satt

När plötsligt så snabbt

Jag ett älgpar i siktet had´ fått

Jag då höjde min bössa till skott



Men jag sköt inte, nej

Och jag sköt inte, hej

För jag såg ju att hon och han

Stodo nära, så nära varann

Voro kära, så kära i varann



Grabbarna i mitt älgjagande lag

Klaga och sa: - Vad är det där för nå tag?

Du kunde ha fått båd' filé och karré

Jag sa: - Nog är det riktigt och sant

Men jag tänkte på min egen tant



Så jag sköt inte, nej

Och jag sköt inte, hej

För jag såg ju att hon och han

Stodo nära, så nära varann

Voro kära, så kära i varann