Hon är en hunsad slav

I en quiltad grav

Hon klipper och klipper

Men det går aldrig av

Hon är full av sommarblod

Hon tänker på ett sommarmord



Bland kopparpust och sommarvänner

Då skulle allt bli rött som själva sommardagen



Han kom en natt 

Till en Stockholmspark

Fickan var full

Av silver och guld

Han har snurrat tusen mil

Från ryska gränsen i en stulen bil

Full av ikoner och falska mark

Han vaknade i en Stockholmspark som



Livstidsälskare på flykt

Livstidsälskare på flykt



Han var ett regn från Karelen

Hon var solljus och damm

Det föll ett regn från fontänen

När dom såg på varann

Sen sa hon farväl från stan

Hon kommer aldrig mer tillbaks

Han var lövet – hon var vinden

Dom körde rakt igenom grinden som



Livstidsälskare på flykt...