Mitt i en tunnel där det svarta och ljusa

aldrig kan mötas, där lever Medusa

Hon är ung som en slända, hon är vacker som frosten,

Hon sover i dammet och soten och rosten

Hon lever på luften som kommer med våren,

och på stjärnor och flaskor som hon hittar på spåren

Och så hör Hon en vissling långt inifrån natten

Och Hon följer den gärna mot ljuset och skratten



Adjö Medusa

Adjö min ängel

Adjö min bästa vän

Vi ska stå på varsin strand,

och vi ska vinka till varann och sjunga

Det finns ingen som du

Det finns ingen som du nånstans...



Hennes ögon är fulla, hennes hjärta står stilla

Hon ser ut i världen på dem vackra och vilda

Och dem som älskar att prata ifrån tempel till gata,

se hur dem dansar; alltid fram och tillbaka



Adjö Medusa...



Och hur är människor gjorda? Med tungor som skenar

Blinda i ljuset, med hjärtan som stenar

Dem vill äga det vackra, men deras domar är snara

Och dem missar visst alltid det mest uppenbara

Jag har sett henne i mörker, jag har sett henne på natten,

jag har sett henne i tårar efter skriken och skratten

Och in i en tunnel, dit jag aldrig når,

kan jag se hennes spår



Adjö Medusa...