Jävligt många av oss växer upp, i en tid då förhoppningar brister 

framförallt åttitalister

Med bördan av våra föräldrars separationer i vår ryggsäck 

sitter vi och grinar över myggbett

Tyvärr har ofta den där skiten färgat oss

Men ändå kan vi knappt bärga oss 

o visa våra föräldrar att vi själva kan va med nån tills döden skiljer oss åt

Vilket är svårt för

nu måste bara det egna förhållandet hålla

Så höga krav när vårt över jag tar övertag

o separationsångesten håller oss kvar

o man har det skit till slut, livet ut kommer vi nog

Pussla med alla dessa skärvor i vårt känsloliv

Försöka känna varje gång att det är "meant to be" så

Med olika motiv i, olika sängar kommer vi nog alltid 

låtsas som att det regnar



Låtsas som de regnar (vi kommer)

Låtsas som att de, att de regnar (vi kommer)

Låtsas som de regnar (vi kommer alltid) 

Låtsas som de…regnar (Oh..)



Regnet faller faktiskt ner i skrivandets stund 

Klishigt va, livet e' skumt den här går ut till pappa, 

..å till Danne och till mamma men framförallt så har ja skrivit ner den för Johanna

Sentimentalt, tänker tillbaks på flytten till Rissne

Jag lekte mamma, pappa, barn som visste för mycket

Ää, om solen skiner ska jag inte hänga.

Shit, jag måste verkligen sluta låtsas som det regnar



Låtsas som det regnar (jag försöker sluta)

Låtsas som att det, att det regnar (jag måste sluta)

Låtsas som det regnar, Låtsas som att det, regnar

Låtsas som det regnar (hm suck)