Arbetsnarkoman

Jag sitter här och slöar på parkbänken idag

Men jag är inte den som klagar jag tycker jag har det bra

Bättre än alla stackars arbetsnarkomaner

Som sitter på kontorsjobb och snackar i telefoner

Sen går dom hem till fru och barn och försöker slappna av

När dom slitit hela dan

De försöker få ekonomin att gå ihop

De tjänar ganska dåligt fastän de sliter som en tok


Lev livet medan du kan ja snart är det försent

Varför slita med ett jobb du tjänar ju så klent

Det spelar ingen roll vad du säger eller gör

För det är ändå ingen som på dig hör


Jag var likadan men insåg ganska snabbt

Att hopplösheten mig hade hunnit ikapp

Jag satt på mitt jobb och tänkte vad gör jag här

Det blir ju ändå ingen ändring i vår värld

Så jag stack ifrån jobbet for och solade på en strand

Jag började leva livet ja hela kroppen brann

Nu sitter jag här och slöar på parkbänken idag

Jag lever på socialbidrag men klarar mig ändå ganska bra