Hon gråter inte mer

(Nio broars väg -97)



Han trodde allting gick att rädda, att några drömmar levde än

Han köpte vin och röda rosor, men det var för sent för länge sen

Han trodde att hon skulle stanna, trots att hon inte ens var kvar

Han trodde detta var för evigt, trots detta vakuum som han bar



Hon gråter inte mer, hon grät sig torr för länge sedan

Hon är långt, långt borta redan, och fast hon ännu inte ler

Nej, hon gråter inte mer



Han mindes när dom hade träffats, hon sa han lyste stark och stolt

Och det var därför som hon fastnat, och det var därför hon nu gått

Han såg för sent vad han förlorat, såg aldrig vad han gjorde fel

Han trodde kärleken var gratis, och hon var väl blåögd för sin del



Men hon grÃ¥ter inte mer…



Nej, det var ingenting planerat, var som en sträng som inte höll

Han kunde inte riktigt säga, när det första slaget föll

Men sår och blåtiror försvinner, och bleknar bort till ingenting

Då är det värre med dom minnen, som aldrig falnar någonsin



Hon grÃ¥ter inte mer…