Han lade sig sakta ner så tung med gråten i sin hals
Han tycktes höra röst i rum men där fanns ingen alls
Han fyllde kroppen sin med mjöd hans ögon sjönk ihop
För att återfödas i en dröm till hjältars glädjerop

Där brinner jag förutan glöd där växer jag mig stark
Brynjan min får motstå slag och aldrig tar jag mark
Kärlek till vårt fosterland ger kraft och mod till män
Heder till vårt kära folk där eldar brinner än

I stilla mörker väntar han där månen kastar sken
I ensamhet han lider ont och hjärtat känns som sten
Från händer rinner blodet tjockt han faller tungt ihop
Blommor föds och blommor dör hör hjältars sorgerop

Där brinner jag förutan glöd där växer jag mig stark
Brynjan min får motstå slag och aldrig tar jag mark
Kärlek till vårt fosterland ger kraft och mod till män
Heder till vårt kära folk där eldar brinner än

Hans sorg nu funnit frid i jord en hjältes grav han skänkts
En sista sång bär vinden bort i regn en viskning dränks
En resa lång jag ändat nu, min kropp den sjönk ihop
Livet gav och livet tog, hör hjältars sorgerop

Där brinner jag förutan glöd där växer jag mig stark
Brynjan min får motstå slag och aldrig tar jag mark
Kärlek till vårt fosterland ger kraft och mod till män
Heder till vårt kära folk där eldar brinner än

Där brinner jag förutan glöd där växer jag mig stark
Brynjan min får motstå slag och aldrig tar jag mark
Kärlek till vårt fosterland ger kraft och mod till män
Heder till vårt kära folk där eldar brinner än