Det började på morgonen, det var en alldeles vanlig dag

Jag kilade in på Tempo för att handla en bit mat

Döm om min förvåning, när det plötsligt står en man

Med en batong emellan tänderna, och en pistol i varje hand



Jag blev klart alldeles vettskrämd, jag började ropa på polis

Då släppte han batongen och sa hoppas att du trivs

Men jag vill att du ska veta, att lagen det är jag

Här skjuter vi för att döda ifall nån snattar en banan



Jag sa okej jag ger mig, du är väl högsta hönset då

Men maka på dig lite va, för du står där jag ska gå

Då blev han som förvandlad, han fick väl nån sorts kris

Han låste in mig i en frysbox och gick och ringde på polis



När de äntligen kom o öppnade, då var jag alldeles stel

Jag kunde inte röra varken armar eller ben

Då sa de att jag gjorde vålsamt motstånd mot polis

De tog ner mig till arresten för att tina upp mig på snutars vis



På en bänk satt 14 fyllon, med bindor och bandage

De hade snubblat allihopa i polisernas garage

Men jag sa så karskt jag kunde jag vill tala med min advokat

Då sa de grabben, v har 6 timmar på oss, vi ska nog fan se till

att du blir spak



Och sen tog de mig i hissen upp till högsta våningen

och bad mig ta en riktigt nogrann titt på utsikten

Du har väl hört talas om Italien, sa de,

där de inte spiller krut.

Är det så att galoscherna inte passar, kan du få hjälp att hoppa ut



Jag bekände allt jag skulle, ja det har aldrig gått så fort

Jag bad dem om förlåtelse för allt jag inte gjort

Jag lova dem att bättra mig, jag sa jag skulle bli polis

De släppte mig medsamma, på grund av bristen på bevis



Så var jag åter fri på gatan men det kändes som en bur

För överallt i portarna stod deckare på lur

Och på taken spanade kamerorna som gamar efter rov

Fast jag visste jag var oskyldig, så hade jag fått nog



Så jag rusade ner mot hamnen, det snabbaste jag hann

Jag hörde hur de flåsade mig i nacken när jag sprang

Men jag hoppade i en eka och styrde ut från land

Jag snyftade av lycka när jag siktade Köpenhamn