tiden väntar inte på någon

var det inte så du sa

för varje människa finns en väg

ett beslut man måste ta

jag såg dig nere i parken

där vi brukade gå

fortfarande lika vacker

efter alla dessa år

och han säger att han älskar dig

tror att han är allt du ser

du var bara trött på att vara ensam

inget konstigt med det



har du vaknat på morgonen

vänt dig i din säng

trott att jag låg brevid dig

som om ingenting hänt



(ref)	och han måste undra

	varför du tystnar ibland

	varför du undviker vissa kvarter

	han måste undra

	när du hör mig på radion

	varför du alltid skruvar ner

	han måste undra...



jag hör sägas du är lycklig

det borde göra mig glad

du sa att åren flög förbi

du vet jag känner samma sak

under stjärnornas valv

där i månens sken

ligger du också vaken

i er lägenhet

ligger och vänder dig i sängen

tänker på vad som kunde vart´

var allt bara förgäves

eller gav vi upp för snabbt



så lycka till nu älskling

du är värd allt gott

vi får väl aldrig veta

hur långt vi kunde nått