Litanol - Sätt stopp på det här





[Reff 2x]

-Hur många liv har förstörts av våldtäckter //

Staten måste göra nåt istället för att hålla käften //

Sätt stopp på det här, ~, ~ //



[Vers 1]

-En 15-årig flicka vacklar omkull //

Hon har supit klart sin dricka och snackar massa bull //

Helt påverkad går hon ensam hemmåt //

Men så plöstligt märker hon att det händer nåt //

-Nån rycker henne bakåt, men hon vet inte vem //

Hon ropar på hjälp men får en fet jävla smäll //

Medvetslös faller flickan till marken //

När hon vaknar upp, har hon en skakande skurk över sig //

-Hon inser allvaret //

Försöker slå sig fri men blir ännu en gång slagen //

Nu förlorar hon taget om sina krafter //

Medans bovarna tar ifrån henne prakten //

-Blodet rinner, modet försvinner //

Tro det eller inte men boven han vinner //

Hon vaknar upp igen, lämnad för sig själv //

(Hon) hittar inte sin mobil när hon vill hämta efter hjälp //



[Reff 2x]



[Vers 2]

-Hon reser sig sakta //

Det gör ont i hela kroppen, hon försöker gå men hon vacklar //

Allt är fucked up, "varför ska detta hända mig?" //

"varför ska detta hända mig!?" //

-Hon står utanför grinden //

Och funderar på det som hände, medans tårarna rinner //

Blodfläckar finns kvar, ingenting känns bra //

Hon önskar att hon kunnat vara borta med vinden //

-Hon öppnar dörren, kliver in och tittar runt //

Familjen sover så hon smyger till sitt rum //

Hon tvättar bort blod medans tankarna flödar //

"Om mina föräldrar märker det här, vad fan ska jag göra? //

-Denna mentala börda blir värre och värre //

Varför ska det finnas sånt här skit, i underbara Sverige //

Hon orkar inte tänka mera så hon går till rummet //

och lutar sitt huvud mot sin kudde, men kan inte hitta lugnet //



[Reff 2x]



[Vers 3]

-Hon vaknar upp alldeles kallsvettig av mardrömmar //

Hennes sår är fortfarande väldigt ömma //

Hon tittar sig i spegeln och tårarna börja rinna //

Hon önskar att hon kunde bara ta och försvinna //

-Plöstligt knackar det på dörren, det är pappa //

Panik! Hon måste dölja, men är fast som båten på landet //

Nu kliver han in och ser sin blåslagna dotter //

Han frågar och hon berättar sanningen med gråten i halsen //

-Pappa är skakad, han tröstar sin dotter //

Till slut kommer dom överens att dom ska anmäla brottet //

Men polisen har inte tid att lösa hennes fall nu //

Dom har andra ouppklarade brott i olika gränder och trapphus //

-"Det kommer ta tid innan vi kommer till erat fall" //

Pappa la på, han orka inte höra på mera trams //

Pappa blir arg och går ifrån, dottern hittar nåt som glänser //

Tar tag i det, och sakta tappar hon känseln //



[Mellan-snack]



[Reff 2x]