Det var den underligaste av saker 

när hon kom genom regnet som en ängel på vift 

och var det nåt som jag behövde så var det en ängel på vift 

för jag hade aldrig känt mig så fel 

som jag gjort det här året och den här festen var bara ännu ett fel 

tills hon kom genom regnet och drog sin hand genom mitt blöta hår och sa:



Du kommer aldrig mer vara ensam, 

aldrig mer den där hemska känslan

Ingen kan nånsin nå oss här

Du kommer aldrig mer vara ensam, 

aldrig mer den känslan



Så vi lämnade festen och körde i hennes bil 

genom natten tills vi stannade vid en sjö 

och där gjorde vi allt det snuskiga i det blöta gräset 

medan solen gick upp 

”jag är så trött på mina vänner och allt vi alltid 

gör och allt vi aldrig gör 

jag vill slita av mig mitt liv som en t-shirt och 

köpa mig ett nytt med någon som dig”



Du kommer aldrig mer vara ensam, 

aldrig mer den där hemska känslan

Ingen kan nånsin nå oss här

Du kommer aldrig mer vara ensam, 

aldrig mer den känslan



Och vi höll ihop hela sommaren och hösten, 

sen blev det som det brukar bli, 

en skitsak växte till något stort 

och vi bråkade om saker ingen av oss förstod

Och nu är det sommar igen och såklart kan jag 

inte låta bli att sakna dig 

när jag tänker på hur vacker du var 

då du kom genom regnet och sa:



Du kommer aldrig mer vara ensam, 

aldrig mer den där hemska känslan

Ingen kan nånsin nå oss här

Du kommer aldrig mer vara ensam, 

aldrig mer den känslan