Det är höst i Göteborg

Jag passerar Kortedala torg

Regnet faller hårt över natten

Över alla hemlösa katter

Låt mig få sova en stund

Bara en liten, liten blund



För hon sa att allting var lönlöst

Men jag tyckte hon sa lönnlöv



Så vi pratade i timmar

Dina tårar i mina lakan

Du sa att du tyckte du var ful

Jag fatta' ingenting

För det där är skitsnack, och det vet du

Du är det vackraste jag har sett ju

Jag har förlorat mig själv i dig

Förlorar jag dig, så förlorar jag mig



Hon sa att allt var lönlöst

Men jag tyckte hon sa lönnlöv



Och när hon sa att allt var över

Såg jag henne gå där bland löven

Det enda minne jag behöver

Hon sa att allt var lönlöst

Och när hon reste sig för att gå

Gick mitt hjärta sönder



Du kommer aldrig förstå

Aaaaah

Du kommer aldrig förstå

Jag kommer aldrig förstå

Det kommer aldrig att förstås