I Cubas natt en röst från din estancia

och doft av rosor som är din arom

sveper hit ner och talar o Fragancia

talar ditt och kärlekens idiom

Hela mitt jag är uppfyllt av din ensamhet

fast du är borta äger jag dig här

här i min själ, mitt innersta din härlighet

blommar och doftar för mig var du är

Glömsk av mig själv jag fylls av dig till brädden

fastän du gömmer dig och inte blir mig när

Himmel! Du kom ändå till blomsterbädden!

Månen går ned... Gitarren tystnar här.