Hördudu, sa Rymdemannen en dag med allvarlig min 

Kom, Doktor Kosmos, det är nånting jag vill visa dig i rymden

Vi åkte med hans gyllene skepp, han var ovanligt sammanbiten

Hade Rymdemannen inte nåt lurt i kikarn hette jag Bellman

Rymdemannen stannade motorn, rymden var tyst och det enda som hördes

Var blippandet från rymdeljud, han sa Nu ska jag berätta

Ser du den där planeten därborta, där finns gröna och gula rymdemän

Men de gröna förtrycker de gula och ser ner på dem,

de gröna rymdemännen lever i lyx, och vältrar sig i lyxiga saker.

Tvärtemot vad de gula gör, de är nämligen fattiga

En massa tankar susade

I mitt huvud på den vägen

Jag var rejält omtumlad, 

hur kan man bete sig så?

Men plötsligt tänkte jag, herregud, det är ju precis som på jorden,

fast där är det negrer och vita, ja gosse, jag fick mig en tankeställare!

Hej då...