Han ansikte sågs svagt i skenet från en cigarrett

Förnimmelsen var vag vad skilde fel från rätt

Han hade glömt sitt mål han ville hitta hem

Han ville fråga nån om råd men visste inte vem

Svart lekte charad vit ville inte vara med

Han marschera i parad och vit stod kvar breved

Jag hade sett så klart och tydligt innan dimman satte in

Nu såg jag ingenting och kårarna kröp in under mitt skin

Kaosklockan hade ringt men ingen sa ifrån

Han lyfte bara luren trodde det var telefon

Han svara artigt som man bör

Fanns dimman i mitt huvud var det hjärnan min som spela mig ett spratt

Svart ville inte sova han låg vaken natt efter natt

Vart han hade tråkigt där han satt helt för sig själv

I ensamheten byggde han sin cell

Mitt i laburinte ser man inget slut

Men är målet med en sån att man ska hitta ut

Eller för att samla kraft och sänka lite fart

Och lämna svart och vit ett tag så man kan tänka klart

Han ansikte sågs svagt i skenet från en cigarrett

Förnimmelsen var vag vad skilde fel från rätt