Jag växte upp på landet, med den tidens enkla krav

På att respektera läraren, polisen, mor och far

Det var viktigt att va ärlig, belevad, hel och ren

Och om man levde enligt skriften kom man upp till himmelen



Ett ord hade ett värde, ett handslag likaså

Man efterlevde lagen från det man kunde gå

Man hjälpte släkt och vänner, man försökte va lojal

Och man lyssna till dom äldre för den kunskap som dom har



Så var det då. Ja, så var det då; 

Den tiden kommer aldrig mer igen



Så flytta jag till storstan, och tiden rann i väg

Snart var jag själv förälder, och mitt i en karriär

Så jag gjorde vad jag kunde för att lära mina barn

Dom värden jag bar med mej, för jag tyckte dom var bra



Snart reser mina ungar iväg mot framtiden

Sen kan jag bara hoppas dom reder ut förvirringen

När dom tvingas konfrontera min gammaldags moral

Med all den skit som pågår runt omkring dom varje dag;



Som att prästen går på horhus, att polisen säljer knark

Och att läraren står och blottar sej på kvällen i en park

Som att dom yngre slår dom äldre, att politiker bedrar

Och att statens uppgift verkar va att skydda fifflarna



För så är det nu. Ja, så är det nu;

Vad ska mina stackars ungar tro?