Långsamt så vänjer jag mig 
Att ordna da'n så den går utan dig 
Jag är själv nu 
Jag är mig själv nu 

Du klev rakt på in i mitt inre 
Jag blev så liten i din hand 
Men du var mindre du när din mask föll av 
Utav allt du gav 
Du lever i ett sagoland 

Långsamt så vänjer jag mig... 

Under din världsvana yta 
Är du väl långt mer än ett hav 
När du blir äldre du kan du fråga mig 
Och jag skall svara dig 
Om hur man ger och hur man tar 

Långsamt så vänjer jag mig.... 
Långsamt så vänjer jag mig.....