Som en varg är på vandring igen
Jag följer stjärnor och månljusets sken
Jag fyller skeppet med de tappraste män
Och jag lämnar de kära vid strand

Och som fågeln som flyger i skyn
Ständigt på jakt för sitt liv
Är det bara spår som jag lämnar i dyn
När jag lämnar de kära vid strand

Nu har jag vind i seglen igen
Jag lämnar mitt land och min borg
Jag drar ut över stormande hav
Med mitt hjärta så fyllt utav sorg!

Jag hör vindar och vågornas sång
Jag hör älvor som sjunger i smyg
Jag ser min avbild i alger och tång
Och de kära jag lämnat vid strand

En kanna mjöd för att släcka min törst
En kanna mjöd när smärtan är störst
Och den värk som jag har i mitt bröst
Av de kära som jag lämnat vid strand