Jag var rädd för dig

och alltid med rätta

men nu kör du mig till stationen

ditt hår, det fettglänser

onda ringar under ögonen

som om inget hänt

du är bara lite tröttare

du är bara lite fetare



Nu bäddar snön in vår lilla stad

där människor förändras

men gatorna är kvar

där våra liv är stämplade

tunga steg, genom snöslask och grus

gatstenar håller minnena fast

konserverar vad vi har

varje hjärtgrop bär ett gatunamn



Du hälsar mig,

med ett hårt fast handslag

som påminner om hårda knytnävsslag

något med management

en titel på engelska

alltid nya sätt för mig att hata dig

du som alltid varit kreativ

sett möjligheter att förstöra liv