Det var drakfest ute på Gärdet

Och vi slogs om gudarnas makt

Medan vinet fyllde begäret

Efter öm och mänsklig kontakt

Jag var fri men sökte en boning

För min kropp och min längtande själ

För en stund i stilla försoning

I en famn som tog hand om mig väl



Just som en mild bris smälter snö

Hon var en Stormvarning!



Jag var fast besluten att leva

Rensa ut allt ingrott och dött

Byta bort min ändlösa leda

Mot de hopp som kärleken fött

Så jag stod där, trånsjuk som satan

Och såg framåt fast livet är kort

Mot en natt på manglade lakan

Och en ljum vind som förde mej bort



Just som en mild bris smälter snö

Hon var en Stormvarning!



Jag har aldrig litat till ödet 

Men nu log hon brett framför mig

Och hon sa

"Vi åker till söder, det finns värme hemma hos mig"

Hon var ljuv som friden om julen

Hon var fröet till all existens

Som kan gro fast himlen är mulen

Hon var livslusten helt utan gräns



Just som en mild bris smälter snö

Hon var en Stormvarning!



Först så drog vi liv i debatten

Om behov och rättvisekrav

Sen så älska' vi hela natten

På en soffa hon lutat av

När jag vakna' upp i tamburen

Låg jag ensam på golvet och frös

Hon försvann som snön i naturen

Men jag kände hur ögonen lös



Just som en mild bris smälter snö

Hon var en Stormvarning!

Stormvarning!

Stormvarning!