Alla gränser i mitt liv

är såna som jag själv har gått och målat dit.

Och alla oljud som jag hör 

från gatan utanför 

kan bara jag rå för.



Gud! Vad har jag gjort?

Någonting så litet av något så stort

och det är precis som om 



Jag tar pendeln från Karlberg till södra station,

medan själen tar en genväg över västerbron.

Och vi möts inte mer om jag inte lovar och svär

att jag alltid ska älska dig precis som du är.

Precis som du är.



I min lampas röda sken, 

på natten klockan tre, 

sitter jag och ser 

alla tårar mot din hud.

Men jag hör inga ljud

och tystnaden är grym.



Gud! Är det här mitt hus?

Någonting så mörkt, som borde vara så ljust

och det är precis som om



Jag tar pendeln...

Precis som du är.

(precis som du) (*2)

Precis som du.

(precis som du) (*3)

Precis som du.



Gud! Är det här mitt hus?

Någonting så mörkt, som borde vara så ljust

Nej, nej precis som



Jag tar pendeln... (*2)