Moria kallar dig åldrige man,
Dess stenar skall stänkas med blod.
Priset är löftessonen priset är högre än Allt,
Han skulle bli ett mäktigt folk,
Men blottad I hans faders hand blänker dödens dolk.
Kvar finns blott en faders sorg,
En strimma av döende hopp.
Rör icke gossen, hejda din kniv,
Du har klarat provet, skona hans liv,
Du har litat till löftet och trotsat
Din skräck mer än en människa kan.
Lossa genast gossens band, offret är icke han.
Se jag skall bereda mitt offer,
Blod skall rinna till slut.
Då finns där ingen som tar Hans plats,
Då finns där ingen väg ut, offerblod.