I fyra år har jag suttit på mitt rum,

aldrig vågat gå nånstans, aldrig vågat ta min chans,

allt har varit grått och svart, dagen alltid natt

ingenting är som förut.



Du hade levt ungefär en fjärdedel av ditt liv

förstod hur det kändes att få leva på lånad tid,

dina timmar dom rann snabbare än sanden i ett glas.



Romans för timmen, det visste både du och jag

Ett liv med minnen, för allting verkar sitta kvar

Den sista timmen,  det visste både du och jag

Ett liv med minnen, för allting verkar sitta kvar



När läkarn ringde förstod jag, vad som hade hänt

han hade börjat räkna ditt liv i procent

jag kunde aldrig ana, alla plågor som du känt

alla timmar som vi brännt



Du hade levt ungefär en fjärdedel av ditt liv,

förstod hur det kändes att få leva på lånad tid 

Dina timmar dom rann snabbare än sanden i ett glas



Romans för timmen, det visste både du och jag

Ett liv med minnen, för allting verkar sitta kvar

Den sista timmen,  det visste både du och jag

Ett liv med minnen, för allting verkar sitta kvar



Romans för timmen, det visste både du och jag

Ett liv med minnen, för allting verkar sitta kvar

Den sista timmen,  det visste både du och jag

Ett liv med minnen, för allting verkar sitta kvar