Ensamhället är så kallt

Men vem befinner du överallt



Från den djupaste dal, till dom ljusaste dar

Jag säger till dig; du o jag klarar det ihop

färden är lång o bördan är stor

Men jag vet att, du o jag klarar det ihop

för den ena har styrka o den andra har mod



Du o jag klarar det ihop

vi går tillsammans mot en hel bataljon

Du o jag klarar det ihop



lystring



Åh jag vet at du är trött på den där ständiga känslan,

av att sitta fast, att känna sig fängslad

Man bor mitt i staden men har aldrig vart så ensam

Dagen blir natt o längtan blir ängslan

Men det känns som man har fastnat i ett gränsland,

där allting står still förutom klockorna som klämtar

Va inte rädd för vad du lämnar, 

jag vet att du är stark så du klarar vad som väntar

Jag säger till dig; du o jag klarar det ihop 

färden är lång o bördan är stor

Men jag säger; du o jag klarar det ihop

för den ena har styrka o den andra har mod



Du o jag klarar det ihop

vi går tillsammans mot en hel bataljon

Du o jag klarar det ihop



Ah dom säger; vart man än går är det ödsligt o kallt

så länge som man flyr från sitt kall

Men om ditt kall inte riktigt passar deras mall

gör dom allting för att få dig på fall



Oh dom övervakar dig, spioner finns överallt

för det sticker i deras ögon

att se dig bli stark för dom blir svagare

Man e klar som kristall, vad som än kommer vi kommer stå pall 



Du o jag klarar det ihop

färden är lång o bördan är stor

men jag vet att, du o jag klarar det ihop



Du o jag klarar det ihop

vi går tillsammans mot en hel bataljon

Du o jag klarar det ihop

vi låter inget hat slå rot



Jag säger det igen; du o jag klarar det ihop

färden är lång o bördan är stor

men jag vet, 

att färden är lång 

o bördan är stor



Från den djupaste dal, till dom ljusaste dar



Ja, jag står bakom dig