Du ädla, du sköna, du underbara nord
Jag älskar, dig fagra, du land uppå jord

Vid en runstens höjd, jag blickar över dåd
En plats i dimman höljd, där fäder funnit råd
Och där land möter sjö, ser vågor in en dans
Här önskar jag att dö, och ingen annanstans

Du ädla, du sköna, du underbara nord
Jag älskar, dig fagra, du land uppå jord

Snötäckta berg, mot en himmel gul och blå
I en skog skiftar färg, ger mig kraft och ork att gå
Där vindar piskar hårt, fast den river och den tär
Min vilja fast jag slår, för det liv jag lever här

Du ädla, du sköna, du underbara nord
Jag älskar, dig fagra, du land uppå jord

Vid en runstens höjd, jag blickar över dåd
En plats i dimman höjd, där fäder funnit råd
Och där land möter sjö, ser vågor in en dans
Här önskar jag att dö, och ingen annanstans

Du ädla, du sköna, du underbara nord
Jag älskar, dig fagra, du land uppå jord, du land uppå jord

(Här svävar tanken fri, där vågor slår mot strand
För det land jag lever i, fram till dödens rand
Här brinner jag med lust, här brinner jag med glöd
Ej ensam mot sin död, en eld från kust till kust)