Nu surrar bin, och f?glar sjunger ?verallt.
Nu stryker vinden genom tr?dens h?ga kronor
men i min tr?dg?rd ?r det visset, m?rkt och kallt.
H?r ?r det risigt och f?rvuxet, fult och sn?rigt
och lika hoppl?st trist och gr?tt som i mitt br?st.
D?rute doftar det av sommarns alla dofter.
D?r ?r det sommar, men h?r inne ?r det h?st.

Jag levde lycklig h?r med dig och mina katter
ett liv i synd och utan omsorg att bli fr?lst.
F?rsonad med min karakt?r, f?r jag har aldrig
kunnat s?ga nej till n?gonting som helst.
Och aldrig nekat mig det ena eller andra,
och levat livet, tills jag krossades en dag.
Det b?rja med att du bedrog mig med en annan,
en som du sa var mycket finare ?n jag.

V?rt gr?l tog veckor, ropen blandades med gr?ten
och jag blev grundligt j?mf?rd med din fina v?n
Tills du bek?nde att han givit dig p? b?ten
D? blev det d?dstyst h?r i tr?dg?rden igen!
Ifr?n den stunden blev den mannen dubbelt hatad
Han hade lekt med dig, med oss ett litet slag
Och jag, jag k?nde det som ?ven jag var ratad
Jag ville sl?ss, och gick mot mitt livs nederlag

Jag hade hammaren beredd under kavajen
N?r han kom ut i sidenscarf och sa: God dag!
Kom in och sl? dig ner en stund s? f?r vi prata!
Jag bara stammade, nu minns jag inte vad...
Och jag blev bjuden p? cognac och p? cigarrer
och kunde inte f? mig till att s?ga nej!
Och n?r vi skiljdes var vi b?stisar och bundis
och jag tog saker som du gl?mt med hem till dig!

Jag g?r omkring i mitt pompeji, bland ruiner
och jag trampar runt i resterna utav v?rt liv
Men du skall aldrig ge mig pikar om sekiner
och aldrig skall du bli en annans tidsf?rdriv!
Nej, ?t det gamla skall vi binda vackra kransar
och ta v?rt liv och mina katter som de ?r.
Och trots all k?rleksbrist och trasighet och fransar;
Dig skall jag ?lska livet ut, dig har jag k?r