Vers 1:

Tårarna rinner, jag tänker på dig ofta.

Du är en sån som måste finnas, men nu så är du borta.

En i släkten, samma kött och blod.

Jag minns dina dagar, hur sött du log.

Du måste tro mig grabben, jag vet hur du känner,

som att springa sex varv när man stoppar efter femte.

En del är förlorat, men du finns i min själ.

Gud vad ja saknar dig, varför finns du inte här.

Tårarna rinner, min värld är svartmålad,

mitt liv är lika mycket värt som en kattlåda.

Ta mitt liv nån, orkar inte leva längre.

Dom enda vännerna jag har kvar är min kudde och sängen.

Du måste tro mig grabben jag vet hur du känner,

för tiden som har gått är bara minnen som bränner.

Minns när jag förlora mitt liv på grund av trassel,

kände mig utpekad medans andra bara skratta.



Ref.:

Tårarna rinner, hoppas vinden tar vändning,

Du måste tro mig grabben, jag vet hur du känner, 

helt jävla ensam, känslor som dödar.

Violer är blåa, mina rosor är döda.

2 ggr.



Vers 2:

Tårarna rinner, varför blir det såhär?

När pappa greppar flaskan och går in i spritens värld.

En annan person, som jag inte känner,

han får mig att bli ledsen, fan jag orkar inte längre.

Du måste tro mig grabben, jag vet hur du känner.

Nu är han full igen och man vet inte vad som händer,

för han tafsa på flaskan och bitarna försvinner,

och pusslet går åt helvete precis som hans minne.

Tårarna rinner, mitt hjärta är krossat,

kärleken förstör mer än vad det gör gott,

slut på allt hopp, jag vill aldrig mer bli kär, 

för när käleken tar slut rasar hela min värld.

Du måste tro mig grabben, jag vet hur du känner,

jag minns första gången då jag såg min söta ängel,

mitt hjärta blev krossat, och själen gick sönder,

jag brukar träffa henne, men bara när jag drömmer.



Ref 2: 

Tårarna rinner, hoppas vinden tar vändning,

tro mig grabben, jag vet hur du känner,

helt jävla ensam, känslor som dödar.

Violer är blåa, mina rosor är döda. 

2 ggr.