Vers 1

Gudarna målar med färggranna vindar, en röd-gul solnedgång 

Jag sluter mina ögon och flyger genom luften på min bostadsrätts balkong

Jag har rest jorden runt och har lärt mig, ett träd är ett träd och en sten e en sten



refräng:



Men nog e de lite närmre till himlen frn österlén.



vers 2

Jag kommer ihåg en kväll i chicago i den farliga delen av stan,

 jag satt på en bar med mitt ensamma hjärta

och snacka med joe min kumpan.

Det kändes som slutet var nära och jag visste att timman var sen.



Refräng 2



Om jag dör vill jag inte till himlen, Jag vill hellre till östrlén.



Vers 3 

Det e där havet och folken dem bildar de vakraste sed,

 som gör att de verkar så nära mellna himlen och österlén



vers 4

När vinden sjunger i natten, på slätten här utanför.

Då flyger molnen ikapp mig, blåstens goda humör.

När jag tittar ut från mitt fönster, då e de tydligt i månens sken.



Refräng 3 

Att de e nog lite närmre til himlen från österlén.

ja de e nog lite närmre till hilen från österlén.