Får jag presentera Fiffiga Nanette
och hennes fästman Ivar von Sprätt
Han sköter hennes affärer på nå't sätt
och resten får ni gissa själva.
Och nu slår aftonklockan elva.

Här ser vi dom uti en lyxrestaurang
drickandes brännvin med raffinemang.
Och kärringarna blängde, gubbarna de sprang
utan att tänka på slitaget,
för att få se dekoletaget.

De fänglades enormt av hennes klädedräkt
varmed högst hälften av barmen var täckt.
Och kärringarna tyckte att det var för fräckt,
kalla' gubbarna tillbaka.
Var lite trevlig mot din maka.

Men där var dock en ung och trevlig disponent,
han flirtade vilt och föreföll potent.
Och Ivar von Sprätt sa: Du de' e' en klient.
Och Ivar sa: Ok, sätt fart va!
Försök och sno dig så de blir klart, va!

Så Fiffiga Nanette la' på ett extra kol
och snart brann disponenten som ett valborgsbål.
Inom en kort minut drack de varandras skål
och smekte varann med foten.
För hon satt nämligen mitt emot 'en.

Då säger Ivar Sprätt med mäktig, stor emfas:
Jag offrar min kärlek, må den gå i kras.
Åk till min lägenhet och fall uti extas,
här är nycklarna till bilen.
Jag stannar här och håller stilen.

Sen sitter Ivar där och väntar i en vrå,
och kan du gissa vem som han väntar på.
Och när det har gått en timma eller så,
så kommer Nanette med slanten.
Och då blir Ivar fin i kanten.

Medborgare, om du har köttsliga begär
så snacka med Ivar så fixar han det där.
Det kostar fyrahundra bagis ungefär,
för han går ej till underpris han.
Och nu är det slut på visan!