En mus satt i sin håla han hade trott han var en björn

Han hade golvet målat men satt nu instängd i ett hörn

Han hade blivit elefant och krossat allt porslin

Det han trott var sant hade krävt gustavsbergs industri

Men musen vägra lyssna på andra möss omkring

Han trodde på dom, konspirerade runt honom i en ring

Så istället för att lyssna så skrek han för full hals

Han trodde om han tystna skulle ändra vinna hans sans



Han ville alltid vinna men förlora nästan alltid

Spana med huvudet i sand

Ankra när skeppet lämnar land

Ser allt ja ser allt ingen ser

Men ska man alltid ha rätt får man ta smällarna att folk går som du vet



En mus har liten hjärna fast den var bra var den trång

Han ville gärna vara stjärna och lysa natten lång

Hans ego såg geniet som ingen annan såg

Men inte är man geni om någon annan skulle förstå

Vår mus han hade aldrig sett att man kunde bli sams

För innan första stenen föll var han hundra mil från allt

Han trodde alla skratta åt honom så han gick

Han kunde inte fatta att han aldrig fick



Han ville alltid vinna men förlora nästan alltid

Spana med huvudet i sand

Ankra när skeppet lämnar land

Ser allt, ja ser allt ingen ser

Men ska man alltid ha rätt får man ta smällarna att folk går som du vet



För musen han var med ombord när skeppet lämna sin hamn

Men han trodde skeppet sjunk

Han gav sig av för egen hand

Och alla vi satt kvar ombord när musen simmade sin väg

Och skeppet seglar än men musen drunknade för att han var för feg



Han ville alltid vinna men förlora nästan alltid

Spana med huvudet i sand

Ankra när skeppet lämnar land

Ser allt ja ser allt ingen ser

Men ska man alltid ha rätt får man ta smällarna att folk går som du vet