"Farvl kre vn, om du far ngonstans.
De blommor jag plockat fr duga som krans.
Du vet hur det r och i kyrkan gapar bnkarna tomma.
Jag tror det str skrivet; frlorar man allt,
S fr man en gng det igen tusenfalt.
Och jorden den snurrar med obruten fart
Om du vntar s kommer jag snart.
Men tack kre vn fr den tid vi var tv.
Nu skottar de ner dig, jag str och ser p.
Vi har supit tillsammans s lnge,
Vi var nstan som brder.
Jag hade glmt vad en mnniska tl,
S kom ihg nu nr du kommit i ml
Att jorden den snurrar med obruten fart,
Om du vntar s kommer jag snart.
Jag kommer ihg hur vi drmde oss bort
Ver frmmande hav och till
Kvinnor som smakar s klart.
Vem ska drmma med mig idag?
Farvl kre vn, farvl vnnen min,
Fr sna som oss bjuds sllan in
Att p den yttersta dagen f sjunga
I den himmelska kren.
S jag ber fr din sjl fast jag r inte s van.
Jag har bett alla bner som jag lrt mig som barn,
Och jorden den snurra med obruten fart om du
Vntar s kommer jag snart."