Kärleken, ingen vet var den är

Kärleken, en dag bara står den där

En natt i Santiago, när jag dansade och drack

mötte jag plötsligt din blick



Tusen mil från varann lever vi

Båda vet att vi inte har är tid

En natt i Santiago, medan klockorna stod still

och sedan var allting förbi



Adios, tengo que irme a mi tierra

Pero siempre he de pensar en tu destino 



Den vackraste kärleken är nog den 

som aldrig når mer än till förälskelsen

En natt i Santiago; ljuva saknad, ljuva sorg

Må minnet få vila i frid



Me gustas cuando callas 

Porque estas como ausente 

Y me oyes desde lejos

Y mi voz no te toca 

Parece que los ojos 

Se te hubieran volado 

Y parece que un beso 

Te cerrara la boca