Jag ville ge förhoppningar och smärta

och visa dig allt det jag nånsin känt

Men allting är förborgat i mitt hjärta

och hjärtat är ett trubbigt instrument



Snurra på, snurra på du förgängliga jord

inget ändras av mina ord

Snurra på, snurra på jag ska leva och dö

nån gång störa, men mest förströ



Jag ville va din varma röst i natten

som väckte dig när vinden hade vänt

men gryningen såg allt mitt vin bli vatten

och hjärtat bli ett trubbigt instrument



Snurra på...



Ge mig en flaska, en kvinna och en sång

jag är så liten, och natten är så lång

och bara en dåre vill fånga stjärnorna 

jag är nöjd med månens ljus och ett rus



När jag en gång lämnar denna jorden

skriv då på min grav så det blir känt

han visste allt och hade alla orden

men hjärtat var ett trubbigt instrument



Snurra på...