Det blev varmt igen, jag hade blivit van vid kappan

allt blev ljust igen, förvandlingen total

hissen fungerade, jag brukar springa uppför trappan

solen blev en raket, mot min tapet, mitt tak, bom bom



När du kom, du stod i blom,

så underbar, som du var i en dröm jag va

och jag tror nog att du förstod

när jag sa, att jag alltid vill vara kvar



Det blev varmt igen, ett känslobrus så rent från svärta

så självklart på alla sätt, så märkligt rätt du kom

för den svarta sorg, som finns i varje ensamt hjärta

stor som ett regnigt torg, en trasigt gammal korg, heltom



När du kom, du stod i blom,

så underbar, som du var i en dröm jag va

och jag tror nog att du förstod

när jag sa, att jag alltid vill vara kvar, vara kvar



Där du stod, du stod och log

så underbar, var det som i en dröm jag va

och jag tror nog, att du förstod,

när jag sa, att jag alltid vill vara kvar

att jag alltid vill stanna kvar

att jag alltid vill stanna kvar

stanna kvar

stanna kvar...