Du kom när jag var på botten,

Jag stod med halsen i dyn.

Jag hade etta med kock vrå i en främmande stor stad, 

Du var kvar i byn.

Du lyfte upp mina armar och du lärde mig att gå

Vi gjorde sommarn tillsammans, 

Och jag önskar att tiden skulle ha stannat då.

Så kom hösten med våren,

Nu är vi ihop.



Vi tog varandra för givet och det nyfödda livet slog då liksom runt,

Och kanske var det just därför och kanske var det just då,

Som vi såg början till slutet och såg till att det alltid skulle vara så.



Att vi är förlorade

Vi är förlorade

Vi är förlorade barn 

Samma barn.



Det blev ett år med förtvivlan

Och det blev ett år med gråt

Vi hade smultron ibland men det var korta små strån

Som ganska snart gick åt.

Så efter ännu en sommar 

Efter ännu ett bråk

Log vi åt varandra och sa:

Vi gifter oss en vacker dag.

När åren fått gå.



Att vi är förlorade

Vi är förlorade

Vi är förlorade barn 

Samma barn.



Kan snart inte minnas vad vi lovat och sagt.

Nu har jag skaffat Ikea möblemang och ett första hands kontrakt.

Du har just lämnat hemmet, 

för din första lägenhet.

Du ska bli vuxen och värkar vilja bli det

Men tänk på allt som jag vet.



Att vi är förlorade

Vi är förlorade

Vi är förlorade barn 

Samma barn.