På en gammal sur och rutten eka

Som låg på stranden upp och ner

Såg jag en liten pojke leka 

Att han på havets böljor red 

Där han bredbent uti fören stod

Fylld av stridslust, kraft och mod

Blev hans eka till ett slagskepp

Och han själv var kapten Blod 



När jag detta såg en tanke genom hjärnan gick

Ja, jag önskade då att jag med honom byta fick

Att få leva i en sorglös värld

Där en vanlig sten, ej värd den minsta slant

Kan förvandlas till en ovärderlig äkta diamant.