Ett becksvart stearinljus brinner sakta i ditt rum 

Mörka tyger för ditt fönster så att stämningen blir skum 

I ett os av rökelse du ser demoner träda fram 

Där du sitter mitt på golvet på ett målat pentagram 



Men trots den ensamvarg du är så vill du dela allt på två 

Du vill hitta någon likasinnad någon som kan förstå 

Du kanske tycker att jag är allt för konservativ 

Men helt utan bevis kan jag ej tro på andligt liv… 



Du måste tro för att se, vad är det då för idé? 

Jag vill ju se för att tro först då kan fröet gro 

Om en andlig värld ja en annan dimension 

Ge mig något mer än en rekonstruktion 

Så blir det min religion… 



Jag besökte en kvinna som sa sig kunna spå 

Jag tänkte att hon kan nog få mig att förstå 

Hennes väsen det utstrålade kraft och mystik 

Men om mitt öde eller framtid kunde hon ej se ett skit 



- Vilken bluff utbrast jag och bestämde mig att gå 

men då sade hon till mig: - Dina chanser är små 

Hängivelsen är för svag i din själ 

Du måste öppna din kropp och ditt sinne likväl 



Du måste tro för att se… 



Ni säger till mig: - Andligheten bör väl få en chans 

Men aldrig någonsin har jag tackat nej 

Det har aldrig handlat om någon nonchalans 

Nej släpp fram alla gastar till mig 



Du måste tro för att se…