som i en barnbok berättar jag om pojken som var som dom andra

men krasst sett, var han lite stel på ett mjukt sätt,

inte på något sjukt sätt

han var med i lekar och spel men han var aldrig riktigt utsedd

aldrig steg två, men alltid steg - ett steg

feg-deg, bakad för första led, stridssed

fostrad av kvinnan, tyglad av hudsved

som fruktansvärda lådor utan slutsteg



ta honom för en dumdum ta honom för ett litet fån

ta med dig strömmen när du går

ta honom för en dumdum ta honom för ett litet fån

ta med dig strömmen när du går

ta honom för en dumdum ta honom för ett litet fån

ta med dig strömmen när du går

ta honom för en dumdum ta honom för ett litet fån



i ensamt majestät står han ensam kvar,

med en ensam tanke i en välfylld sal

han ligger på marken tills huden blir knottrig

asfaltens märken får hans tystnad att bli talrik

välsignade tystnad

som vände upp och ner på allt han sa och dämde upp detta hav

med varierande invånare men med andarna medräknade

har ett mycket högt invånareantal



ta honom för en dumdum ta honom för ett litet fån

ta med dig strömmen när du går

ta honom för en dumdum ta honom för ett litet fån

ta med dig strömmen när du går

ta honom för en dumdum ta honom för ett litet fån

ta med dig strömmen när du går

ta honom för en dumdum ta honom för ett litet fån



men krasst sett, var han lite stel på ett mjukt sätt,

inte på något sjukt sätt

men krasst sett, var han lite stel på ett mjukt sätt,



ta honom för en dumdum ta honom för ett litet fån

ta med dig strömmen när du går

ta honom för en dumdum ta honom för ett litet fån

ta med dig strömmen när du går

ta honom för en dumdum ta honom för ett litet fån

ta med dig strömmen när du går

ta honom för en dumdum ta honom för ett litet fån

ta honom för en dumdum

ta honom för en dumdum

ta honom för en dumdum ta honom för ett litet fån

ta med dig strömmen när du går

ta honom för en dumdum

ta honom för en dumdum

ta honom för en dumdum ta honom för ett litet fån

ta med dig strömmen när du går