Staden sover drömlöst under himlarna och haven

En stjärna faller tungt och tyst, ur natten och in i dagen

Bara tv:n tröstar drog varmt liscensebetalarna och barnen

Men oss som plågas långsamt stiger blodet inte savet



För ingen älskar ingen, lilla vän

Om tusen år är allt så länge sen

Och ingen är nån annans bästa vän

För alla vill ha natten med sig hem

För alla vill ha natten med sig hem



Inga kysser över asfalt

Ingen svart mascara mer

Vi har svikit varje gathörn, allierat oss med er

I den tunga nattens höghus, tänd azurblå kvadrater

Låt allt brinna, jag vill se nu

Jag ska aldrig, be om mer



För ingen älskar ingen, lilla vän

Om tusen år är allt så länge sen

För då har den som älskar glömt av vem

För alla vill ha natten med sig hem



Ingen älskar ingen, så än sen

Om tusen år är allt så länge sen

När till och med ditt sista svek har gått hem

För alla vill ha natten med sig hem

För alla vill ha natten med sig hem

För alla vill ha natten med sig hem