Stackars mannen med medaljer

som bara putsar sina minnen

han sitter tyst bland gammalt skrot

Kan inte se för allt sot

att ingen sitter mittemot



Stackars hon som flyter med

som aldrig lärde sig ta sats

Hon som ägna all sin tid

åt nåt hon inte ville bli

för det var bara där det fanns en plats



Stackars den som inte bryr sig

Stackars dom som aldrig tyr sig

till andra än sig själva

och stackars fåglarna i bur



Och stackars dom som stänger in sig

hundra dagar utan heder

Ja stackars dom som lever så

stackars dom som tittar på

hur märkligt kan man må



Ja stackars han som aldrig kämpar

Han som säger stackars mobb

Han som hamna först i kön

och blev så nöjd med sin lön

att han glömde sitt jobb



Stackars den som inte bryr sig

stackars hon som aldrig fryser

och alltid får vad hon vill ha

Ja stackars hon som har det bra



Stackars hon som ville opp

men inte började från början

I skara står en man

som låter henne trampa på

och skrapa ansiktet i gruset



Ja stackars han som aldrig gråter

fast han släpar på ett höghus

Vad är det ingen ska få se

som ingen inte redan sett

och vart ska det där huset



Stackars hämmade lakej

och stackars dig och stackars mig

Det är en konstig värld vi lever i

ja ingenting är vad man tror