ännu en morgon i staden

där vi fartblinda aldrig står still

Jag vaknar i ruiner av en natt Jag inte minns

och en spegel stirrar på min bild



som de ndödsdömde skulle be om nåd 

ber Jag om lite glädje till låns

därute väntar livet men jag vill inte dit

så kyss mig, kyss mig en gång till



den fege dör tusentals gånger

den modige dör bara en

men spegeln skiter i vem av dom

Jag är idag... så ge mig maskerad



att solen kunde bränna så har

det visste inte jag om vår värld

men Jag kan mostå allt utom frestelsens hån

det tar jag emot som ett fån



det är en spökstad jag byggt runtomkring mig

och jag är skyldig till tusentals mord

men ansiktet i spegeln har aldrig varit min vän

så här kommer jag, här kommer jag igen



du tar min kropp och bär mig genom natten 

du bär mig längs min livslögnsboulevard

du mördar tiden åt mig, du är

min pistol... du är RELIGION



ännu en morgon i staden

där vi fartblinda aldrig står still

dom visa säger att kärleken är det vackraste som finns

så smek mig, smek mig så Jag minns