Fredric
Fredric - Sista brevet lyrics
Your rating:
det här är mitt brev direkt från mitt hjärta mitt inre blöder fortfarande av all den skit som jag ställt till med åh shit asså det här är ett brev till alla er som fick lida och min bekännelse av all den skit som jag ångrar jag sitter här i tystnad och tänker tillbaks alla saker som jag ångrar, jag blir rädd för mitt jag jag sitter här och gråter, jag vet att det var fel jag sitter här med tårar men som ingen verkar se jag sitter här och tänker, från förr till idag jag sitter här och drömmer om den tiden som var bra är inte mycket värd, i min egen spegelbild begraver hela skiten även fast jag inte vill jag vet att saker som jag sagt de kommer spegla hela livet alla saker som jag gjort kan bli en bok på hundra sider jag vet att jag har ljugit, har levt i denna lögn kanske trodde detta livet skulle vara som en dröm har svikit mina nära, jag har skrikit åt min mamma har burit på min ilska, som begravdes av den samma jag har blundat åt problemen, ville inte se mitt liv jag var killen utan mod, som bara ljög och snacka skit jag levde som jag ville, men respekten var förlorad jag sket i alla runt omkring, ja till och med den bästa polarn fan det känns ju jävla tomt, när jag sitter här idag jag vill kunna se tillbaks och vara stolt och vara glad du vet att jag kan inte bara sluta tänka på allting som pajade mitt liv och tog ifrån mig denna framtid blir så arg på mig själv, ja vill ta mitt eget liv, jag vill aldrig se min spegelbild igen, jag får panik om jag vaknar upp från drömmen, kanske slutar tänka stort så ska ja ställa allt till rätta, som jag redan borde gjort och jag ska be för mina nära, jag ska leva om på nytt och jag ska ställa upp på alla, bygga upp det som var byggt jag ska läsa detta brevet, jag ska inse mina brister tänka på när ja va den som faktiskt satt i klister med en pistol mot min panna, det förändrade allt jag förstod att jag levde i en lögn, och det var sant, det var sant jag sitter här i tystnad och tänker tillbaks alla saker som jag ångrar, jag blir rädd för mitt jag jag sitter här och gråter, jag vet att det var fel jag sitter här med tårar men som ingen verkar se jag sitter här och tänker, från förr till idag jag sitter här och drömmer om den tiden som var bra är inte mycket värd, i min egen spegelbild begraver hela skiten även fast jag inte vill det spelar ingen jävla roll, jag får stå mitt eget kast jag får sitta här och skämmas över alltihop som brast jag drar mig fram med dom, jag kan inte va mig själv jag försöker glömma bort, det bara kommer upp igen hela livet blir en plåga, av en dröm finns ingen låga, när ja tittar ut i natten har ja huvet fullt med fråger min tid är nog förbi, jag driver vidare mitt liv hela skiten, har panik, det kan jag se av denna tid om jag kommer upp till ytan, är det nåt som drar mig ner om jag pratar ut så känns det som att sanningen är fel om jag litar på mig själv så blir de dubbelmoral om jag sväljer och går vidare, är klumpen kvar jag var så iskall och brydde mig om mitt, inga känslor jag högg mina nära, ingen tanke på vänskap det känns så jävla hårt, nu idag och se på det jag vill göra allt jag missat till ett paradis för er jag tycker livet är en gåva, man kan se på det man har göra svagheten till kraften så man klarar varje dag låta lögnerna besegras, och sanningen finns kvar när man vandrar över gatan med den stolthet som man har efter dessa långa år så har jag lärt mig själv att känna respekt och förtroende mot de som står mig närmast Paula gör mig lycklig, jag vill bara leva livet jag skriver sista ordet, om den hemska jävla tiden jag sitter här i tystnad och tänker tillbaks alla saker som jag ångrar, jag blir rädd för mitt jag jag sitter här och gråter, jag vet att det var fel jag sitter här med tårar men som ingen verkar se jag sitter här och tänker, från förr till idag jag sitter här och drömmer om den tiden som var bra är inte mycket värd, i min egen spegelbild begraver hela skiten även fast jag inte vill Thanks to irre