I gryning vandrar med ränsel på rygg
Bortom de marker som var honom känt
Yngste sonen av fadern så kär
Lämnar sitt hemman med svärdet han ärvt

En härpil sändes till gården i fjor
Hämnas och härja ett fiendeland
Var nu tapper och kämpa i striden
Visa djärvhet och var icke vek

Solen värmer och tjälen har släppt
Tjädrarna spelar i tallskogens djup
Älven brusar mot forsarnas os
Där möter han kämpar i konungens här

Skeppen seglar med vindarnas sus
bågnande segel de stävar mot syd
Var nu tapper och kämpa i striden
Visa djärvhet och var icke vek

De landsteg en morgon i strilande regn
Stridshornen ljuder och manar dem fram
Griper om svärdet och skölden på arm,
Männen de fylkas på slagfältets brant
Striden den rasar och kampen var hård
Han faller till marken med sitt banesår

Blodet som flödar ur ynglingens ådror
rännilar röda på slagfältets karga jord
livet nu sinar och blicken blir svag
ögonen tomma som stirrar i skyn

Grå är himlen med regntunga moln
svanarna lyfter och flyger i kil
upp mot norden i ståtligt gemak
måhända de gästar hans fädernesgård
måhända de gästar hans fädernesgård