Eifur tronar åtråvärd i härlighet
Skimrande som fjällbäckens färd mot hav
En resa mörk och lång
Lågor brinner vördande i var mans härd
helande i renaste begär av kraft
vädjande och fri

Eifur du brann, evigt jag svor
Eifur min frid i din famn av liv

Söker i din ålderdom den glöd som brann
Skinande gåvor i sin ljuvlighet
Ärligt är ditt ljus

Eifur du brann, evigt jag svor
Eifur

Stjärnor faller sörjande i oändlighet
isande skärvor av dess liv i mig
Ödet ingen svek

Begråter ditt rike, känslorna lider
Trådar så sköra, av döden du ej kan stjälas

Eifur du brann så klart, ditt liv av ljus
I evighet