Det finns dom som måste leva med det

Där varje minut gör så ont

Där lycka är en spark i magen

Av en nybörjar fot

Det finns dom som måste viska tankar

Som vi kan skratta åt

Tusen och tusen som går bakbundna

Men som biter ändå

Det finns dom som måste välja kärlek

Efter färg

Dom som måste buga och bocka

Tills dom trampar på sej själv

Jag vill inte se

Jag vill inte leva med det

Det finns dom som aldrig har sett solen

Men som törstar ihjäl

Det finns dom som dränker sej

Av ensamhet

Tusen och tusen som lever i rus

Från en guldbehängd hand

Dom som köper glömska och dör

I en trappuppgång någonstans

Här sitter jag i min soffa och röker

Med koftan på

Med välfärdssamhällets elvärme

men jag fryser ändå

Jag vill inte se