Rättigheten till ett liv,

poet Ho Chi Minh,

når oss ända från Vietnam

och gäller för envar.

Inte rår någon kanon

på risfältets mjuka skinn

eller rätten till ett eget liv.



Indokina, det är där

långt över många hav.

Dom vill spränga blommorna

med växtgifter och napalm.

Månen är en explosion

som uppsamlar varje vrål.

Ja, om rätten till ett eget liv.



Ho Chi Minh, hör denna sång,

den är gjord av renaste eld.

Duvan ibland duvorna.

Olivträdens oliv.

En kätting, ett segervrål,

en kjol och en bambuhatt.

Ja, och rätten till ett eget liv!