Tystnaden i rummet igen
inget blod bara hud
en sten bland stenar
bara ljudet av inget ljud

om du kommer tillbaka
skall jag fånga dig i ett fjärilsnät
av vackra ord
som ett litet barn fångar snöflingor
med tungan…

jag gjorde allting för att bryta ytan
men vågade aldrig läsa vad du skrev
jag är så rädd om mina händer
jag skar mig på ditt brev…

jag vill aldrig vakna
när mina fingrar är fjädrar längs din kropp
jag vill aldrig vakna
när jag tyder din handstil mot min ryggrad
och med min tunga längs din hals
skall jag berätta hur mycket jag behöver dig
hundratusentals ögonblick varje sekund
jag gjorde allting för att bryta ytan
men vågade aldrig läsa vad du skrev
jag är så rädd om mina händer
jag skar mig på ditt brev…

jag skriver fem stjärnor på himlen
en handfull pärlor kastade för ett svin
när jag förstår att du bara var ett ansikte
ett namn jag tog för en kärlek som redan fanns
för dina ögon är bländverk
dina ögon är lögner
- and the strangest twist upon your lips -
jag vill aldrig vakna så här igen…

men om vinden vill så låt den blåsa

jag trodde du skulle förstå
men jag är nu ett då…

om vinden vill så låt den blåsa
låt den ge mig vad jag tål…

jag är nu ett då…