ANATOLIJ:



Må mörkrets furste 

dra sitt svärd hotande och vred

Han förgås men i mitt hjärtas land

skall råda fred



Hon är beständig

sen vår jord danades en gång

Innan blod flöt innan fanor flög

hon sjöng sin sång



Och jag älskar henne ännu

Trots krig, armod och nöd

Hon ger förtröstan, hon är mitt stöd

Och hur överger jag henne - mitt svar:

Jag går över gränser, men är ändå kvar



Hur kan jag bryta

Sådana band

All världens riken byggs på lösan sand

Jag har inga gränser i mitt hjärtas land